björn gimstedt

 

 

Konstnär och musiker. Bor i Sundsvall

f.1953.

Gör skulpturer, tavlor och brukskonst i järn med en blandning av modern teknik och traditionellt hantverk. Sysslar även med andra material som aluminium, sten, betong, färg och digitala pixlar.

Skriver låtar.

Spelar blues, jazz, soul och en och annan liten visa.

 

 

 

 

jag har förberett mej noga: studerat olika material , lärt mej olika hantverk , iakttagit min omvärld , läst en och annan bok och reflekterat i största allmännhet.

Jag vet vad jag håller på med.

Jag är händig med vinkelslipen.

Jag har valt att jobba med långsamma material för då måste man skärpa idéerna. Dom måste ha tillräcklig energi för bära genom fasen av hackande, slipande, värmande och bändande som måste till.

 

   

För mej kommer idéerna först. Går jag ut i skogen för att hitta sten har jag redan en idé vad jag vill göra. Det finns så många stenar i så många former. Har man inte selektivt seende ser man inte möjligheterna. Kan denna sten få fyra ben?

På samma sätt som att jag oftast vet vad jag ska handla när jag går på affärn.

Fast ibland kan det hända att jag kommer ut med tandkräm när jag skulle köpa kaviar.

 

Var kommer då ideérna från?

Jag vet inte riktigt. Dom bara poppar upp.Oftast medan jag jobbar med annat. Högt och lågt om vartannat. Jag gör mina bilder på känn. Jag försöker undvika att förhålla mej till andras bilder, konsthistorien eller frågor på modet. Så gott det går.

 

 

 

 

Hur jobbar jag då?

Hårt och länge. Rätt så improviserat, direkt på materialet. Svets och vinkelslip är mina penslar. Slägga,huggmejsel och diamantslipstift. Bränner med gasolen. Värmer och slår och ser strukturen förändra sig. Sparar somt och ratar annat.

Tills bilderna börjar tala. Tills jag står där och finjusterar med en liten, liten fil.